This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ?The Alarm Company?.During our work with Larmbolaget?s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget?s website be as accessible and usable as possible.Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities..

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten.I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet.Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras..

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11.För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer.

Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det ?verkliga? livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig.Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14.

I takt med att fler och fler informationskanaler flyttas från traditionella, människa-till-människa interaktioner till digitala kanaler ändras också de erfarenheter, färdigheter, kompetenser och tekniska utrustningar som krävs för att ta del av, och deltaga i, informationsflöden. Detta skapar grupper i samhället i form av de som har dessa erfarenhter, färdigheter, kompetenser och utrustningar, och de som inte har något av dessa, detta kallas för den digitala klyftan. Som visas i den här uppsatsen kan den digitala klyftan bestå av en eller flera mindre klyftor. En av den största gruppen människor som står på fel sida av klyftorna är äldre. Det finns olika sätt, metoder och teorier som har postulerats för hur den digitala klyftan kan överbryggas, i den här uppsatsen undersöks hur två olika standarder (WCAG 2.0 och E-delegationens riktlinjer) för tillgängliga webbplatser, och en standard med kompetenser för webbanvändning (The Web Literacy Standard, från The Mozilla Foundation) förhåller sig till gruppen äldre människor.